Annandag jul, klockan är sju och jag kliver ut på vår yttertrapp. Ett rådjur är redan ute på en liten morgonpromenad vilken övergår i galopp. Detta är nu mitt fel men om man ska vara riktigt krass har kommunen ett finger med i spelet för en sovmorgon hade jag inte tackat nej till.

"Förlåt att jag stör vännen. Go´morron o Go fortsättning på dig. Ta det nu lugnt så ska jag strax försvinna" säger jag småpratande medan jag glider  mot bilen. Väl där lämnar jag hem och rådjur bakom mig för att styra mot jobbet.

http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=gSh1eLrxiqs

Det var som Bambi jag kände mig där jag låg mörbultad på parkeringen. Med betoning på mörbultad. Men kroppen verkade funka hjälpligt så envist stönande lyckades jag kryp-släpa mig till bilen. Någon liten söt kanin fanns inte närvarande. Ingen annan heller vad jag kunde se. Om någon nu till äventyrs såg mig så var det bra att de höll sig på avstånd. Annars hade vi väl varit två som låg där och sprattlade.

När jag väl stönande fått in mina ben i bilen, kollat att jag kunde trampa på alla pedaler utan att skrika högt vände jag sakta min Ford och for hem igen. Där tog jag mig kvidande och stönande ur denna plåtlåda, linkade in, satte på kaffe, kröp ner i min fåtölj och har sen dess i stort sett inte gjort något. Så kan det gå när man inte använder sina nyinköpta broddar.

Till sist en låt med Björn Skifs.

http://www.youtube.com/watch?gl=SE&hl=sv&v=LOj2owkg7S0