Så hann jag med en liten sockerpaus även den här morgonen.
 
Kommer ihåg när jag som liten sov över hos min mormor och morfar. På morgonen vaknade jag i den gamla utdragssoffan i finrummet av att det slamrade ute i köket En alldeles speciell doft spreds av kok-kaffe i huset och fortfarande har jag kvar bilden i huvudet av hur mormor höll sockerbiten mellan läpparna medan hon sörplade i sig det varma kaffet, ibland från fat. 
 
Numera brygger vi vårt kaffe vilket inte alls ger samma doft men en betydligt bättre smak. Gladast är jag iallafall för gamla fina minnen och vem vet, en dag kanske jag prövar att dricka mitt morgonkaffe på fat med en sockerbit mellan läpparna. Men först ska jag köpa sockerbitar av råsocker som inte smälter så snabbt.
 
Ute är det snö och kallt nu. Vintern har kommit och det är däckbyte på gång. Kanske jag gör som flyttfåglarna, reser bort eller som björnen går i ide ett litet tag. Jag får se, men hur som helst kommer ni inte höra av mig på ett par veckor. Var nu riktigt rädda om er så får vi se vad som väntar fram i november.
 
Skickar med en kram också. Finns ingen utan de behöver en sådan. Kram!