Sä blev det äntligen en liten morgonpromenad. Som fågelungarna prövar sina vingar så är det dags för mig
att sätta det här benet på prov. Nu får det visa vad det går för. Så här kan vi inte ha det längre jag och benet.
Är det inte stolpar av det här slaget som är giftiga?
Känns bra att gå i den riktning som tidigare varit riktad mot himmlen.
Dagg blir silverlikt i morgonljus.
Så kommer jag till skogsstigen. Perfekt underlag och inte finns det mycke som går upp mot en riktigt barrig skogsstig.
Men vad är det för fastighet till salu här måntro. Möss, skalbagge eller en liten, liten filur med röd luva
och grått skägg?
Igår drabbades jag av det där "tycka synd om mig själv" syndromet. Mycke otrevligt! Det förstörde hela dagen. Men tänk ändå vad jag har det bra. Vädret är underbart, vi bor i ett land utan krig och attacker av olika slag, jag har en underbar familj och mycke mer.
Dessutom fick jag en liten tröst-tur på motorcykeln och idag har jag pratat med en underbar sköterska på ortopeden.
Livet är trots allt gott!
Din blogg gillar jag verkligen och lägger till den bland mina favoriter - kommer alltså att leda till återbesök!