Sommartävling hos Karins bloggiblogg.

Idag är sista dagen om du vill ha chansen vinna denna sjal. Gör en regnig dag lite mer spännande och gå in på Karins bloggiblogg och pröva din tur. Klicka HÄR.
 
Lycka till!
 

Trasmattans dag.

 
 
Att trasmattan firas lite nu och då runt om i vårt land är ju inget nytt. Men enligt Anna Eriksson i boken "Äntligen tant" så är just 31 juli Trasmattans dag. Det är idag det!
 
 
 
 
Trasmattan på bilden har varit i min ägo 30 år nu. Det är ungefär så längesedan vi köpte huset och  två sådana här gigantiska trasmattor följde med på köpet. Som vanligt är det skilda åsikter om vad som ska sparas och inte men de här hade jag bara inte hjärta att kasta vilket kan orsakat en och annan suck. 
 
Nu undrar jag hur många år den här mattan kan vara? Gammal blir svaret för jag vet helt enkelt inte. Många trasor har det gått åt så säkerligen är det mer än en "gumma" som klippt trasor. Trasmattor ger hemtrevnad, det är idyll på något sätt och framförallt värmer den och skyddar från golvdraget just nu på vår altan. Tänk att någons lakan, blåblus, skjorta, köksduk kan ge mig detta idag troligtvis mer än 100 år senare. Människor har lämnat goda spår efter sig om så bara i form av en trasmatta. Det är stort!
 
"Inte mycke går upp mot doften av en nyskurad trasmatta som luktar såpa."
 
 Och där med tar jag kaffepaus innan det är dags att angripa vinbärsbuskarna.
 

Chokladrulltårta.

 

Så avslutade jag fredagen med att baka en chokladrulltårta. Kakan blev farligt god trots att det var både tio och femton år sedan jag gjorde en sådan sist. Tur för mig att jag inte ska njuta av den själv.
 
Här kommer receptet på underverket. Mycke smörkräm blev det som ni ser. Kan ju vara bra att veta om man önskar mindre. Byt ut vetemjölet mot potatismjöl och kakan blir glutenfri.   
 

Rulltårta:

 

Fyllning:

 

 
 
I väntan på barn och barnbarn passar jag på att plocka hallon. Vårt hallonland består av en massa olika sorters hallonplantor eftersom vi under årens lopp fått några plantor här och några där. Det innebär att en del bär är stora medan andra är mindre. En del är ljusröda andra mörkröda, en del söta andra mindre söta och så vidare.
 
Rätt kul igentligen. Som en samling människor med olika nationalitet och kultur. Det är spännande och lärorikt på många olika sätt. Berikande. Sammtidigt påminner hallonlandet mig om vänner som delat med sig av plantor från sina egna odlingar. Vänner med gröna fingrar och stora hjärtan. 
 
"Det doftar alltid av den hand som skänker rosor."
 
RSS 2.0