Att tiden går med en väldig hastighet är ju inget nytt. Jag lovade ju fortsätta skriva om mina funderingar kring frågorna när, var och hur sist jag var här. Frågorna är väl fortfarande aktuella men sammanhanget i vilket jag tänkt sätta dom känns rätt oväsentligt. Jag är inte motiverad sitta och filosofera över tiden och alla de aktiviteter jag fyller den med efter att en fyrbarns pappa blivit misshandlad så illa att han dog på väg till allsvenskans premiärmatch. En tragedi som är svår sätta ord på.

 

Fotbollsvärlden är lamslagen liksom en stor del av oss andra runtomkring. Frågorna är hur många som helst, många försöker svara medan andra ger förslag på hur våldet på vårt lands arenor skulle kunna motarbetas och lösas. En och annan anser sig till och med ha lösningen. En inte direkt ödmjuk inställning. Psalm 218 börjar med följande strof; "Jag har ofta frågor Herre, men så sällan har jag svar ..." och nog känns det som en mer passande inställning.

 

 

"Man kan inte ändra det

förflutna

men med förståelse kan man ibland

dra giftet ur det." 

 

 

Det är en tänkvärd mening av Carlos Gebler som gör att tankarna går vidare. Hur kan jag som vanlig liten människa påverka att vår värld blir en bättre plats att leva på? Inte genom att blunda för verkligheten, inte genom att döma och generalisera, inte genom att ... Du kan säkert fylla i själv. Låt oss tillsammans kämpa mot våldet!

 

 Var rädd om dig!