Nyårsafton. Klockan är 15.58 och jag möts av takdropp då jag öppnar dörren för att tända lycktan på trappan. Lite förvånad blir jag allt för att i nästa stund konstatera ” varför skulle det inte kunna vara töväder en nyårsafton”.

 

Det är något visst med nyårsafton trots allt. Inte bara fest och glamor utan även ett stänk av allvar och framför allt kanske förväntan. Jag hoppas åtminstone att varje människa ska få känna det. Själv tänker jag ”ta nya tag” utan nyårslöften, raketer och annat tjo och tjim.

 

I lugn och ro tänker jag och maken fira detta stora samtidigt som vi kurerar oss lite grann. Men fira har vi all anledning att göra. Det var nämligen nyårsafton 1979 vi blev tillsammans och många goa år med nyårsaftnar har vi firat tillsammans sen dess.

 

Jag lovar inget men min önskan inför nya året är i alla fall att börja skriva igen så nu kanske jag dyker upp här lite då och då. Kanske!

 

Ett riktigt GOTT NYTT ÅR önskar jag dig och alla andra!