Efter en jul och nyårshelg med vardagar och helgdagar huller om buller är jag mer veckovill än vanligt. Eftersom jag jobbar alla möjliga dagar och tider är jag inte främmande inför känslan men nu är det värre än vanligt. I min värd var det till exempel måndag hela dagen igår från det jag vaknade till dess jag somnade. Märkligt nog accepterade min kropp i morse att den vaknade till en torsdag. ”Tack!” säger jag. Veckan blir inte så lång då.

 

Vår arbetsgrupp samlades till årets första personalmöte igår. Alltså på en onsdag. Onsdag? Varför? Tisdagar var väl hur bra som helst.Men val av veckodag är en bisak. Under mötets gång kom den ena överraskningen efter den andra. Inte nog med att denna trygga och fantastiska kvinna som bokar ut jobben till oss undersköterskor/assistenter ska byta tjänst, chefen ska vara pappa ledig. Jag unnar verkligen honom och hans barn detta men vikarie ska ordnas lite provisoriskt verkar det som. Det luktar spara pengar lång väg.

 

Så kom kallduschen. Vår enhet ska byta namn och ursäkta mig men det nya namnet säger inte ett dyft om vad jag jobbar med. Jag jobbar med funktionshindrade som behöver assistans. För övrigt är jag med på noterna. Det har länge varit omorganisation på gång och den görs, hoppas jag för att förbättra det hela. Jag väljer att se fram mot detta och vem vet kanske en och annan ny typ av arbetsuppgift dyker upp. Spännande! Samtidigt är jag glad för dom gammla jag har kvar som är trygga och invanda.

 

Nyheterna fortsatte att dyka upp lite här och var under mötets gång så nu är inte risken riktigt lika stor att vi kör fast i gamla hjulspår. Jag önskar chefen en riktigt fin pappaledighet och vår utbokare många många Lycka till! 

 

Min almenacka för 2015 vägrar inta stående läge så ni får helt enkelt läsa orden av Alfons Åberg lite på tvären.

 

 God Natt o Sov Gott!