Har ni hört talas om en höghastighetsjärnväg som planeras gå mellan våra tre största städer. Jag har inte lusläst veckans tidningsartiklar men jag såg något om dryga 300 km/h. Två timmar ska det ta från det man lämnar Stockholms station tills det är stopp i Göteborg. Milde tid vad bråttom vi har nu för tiden. Jag inser också att den som sätter sig på detta tåg gör det med livet som insats för att inte tala om alla djur som finns i skog och mark. Vad ska de tänka när detta fula fartvidunder svischar förbi. Är de i vägen hinner de inte tänka, inte ens fältharen som faktiskt är Sveriges snabbaste djur.

Nu är saken den att statens utredare kommit fram till att några stopp under den här resan finns det inte tid för. Det innebär nämligen en tidsförlust. Mycket intressant ord. Synonymer hittar jag inga men motsatsen borde bli tidsvinst. Det här tål att vrida och vända på. Den där höghastighetsjärnvägen förstår jag mig inte riktigt på men en sak vet jag, den kommer inte stanna i vårt lilla, lilla samhälle. Det måste göra en tidsvinst för en del människor har väldigt, väldigt bråttom. Tror dom.