Förlösande skratt.

 

Tänk dig att du kommer till ett land långt upp i norr som heter Sverige. Du har hört en del berättas om landet men ändå är allting så annorlunda. Du blir hembjuden på kvällsmat till din sons svärföräldrar som du känner och träffat tidigare. Trots detta känner ni varandra inte särkilt väl. Du vet att i det här landet sitter man på stolar vid ett bord, använder kniv och gaffel, äter från egen tallrik och maten smakar troligtvis inte som hemma. Den kanske inte går att äta? Om den nu till äventyrs skulle vara god är frågan hur det ska gå att pilla i sig den med de där besticken. Vet inte vilken känsla du får i kroppen då du försöker tänka dig in i situationen men i vår soffa satt två oroliga föräldrar. Själv var jag inte heller helt avspänd vid mitt första besök i deras hem. Det minns jag.

 

Det dråpligaste kanske var att även jag var lite smått nervös den här kvällen. Orolig för att maten inte skulle smaka, orolig för att mina vänner inte skulle känna sig välkomna i vårt hus. Det hade jag nu inte behövt vara men däremot kommer jag tänka mig för både en och två gånger innan det tas fram typiskt svensk mat på bordet utan förvarning nästa gång.

 

 
 
Det var det här fatet som mötte våra vänner då de kom till bords. Jag lovar de är stendöda. Har varit frusna ända sedan i augusti och muslimer äter skaldjur, även svenska. Jag håller med om att de kan se lite skräckinjagande ut. Okey. Nåväl, alla smakade till sist, tyckte nog faktiskt nästan de var goda förutom "the old man". Ät själva, sa han men till sist var han trots allt tvungen peta lite på känselspröten ändå. De ögon som i början var fyllda av fasa rann efter en stund av tårar, skrattet gick faktiskt inte få stopp på trots att vi nog försökte skärpa till oss lite till mans. Och visst, det där med att suga på klorna, det tar vi en annan gång.  
 
 
 
 
Ser ni att någon varit och provsmakat. Den här potatispajen är god och gjord för att smaka lite som tunisisk mat faktiskt. Färsk potatis som skivats varvas med riven mozzarella ost, torkade tomater som legat i marinad, oliver kryddor och till sist slår man över en äggstanning. Som med all paj så kan man ta i lite vad man känner för.
 
 
 
 
Till detta grillad kyckling och sallad. Hittade ett recept till kycklingen på nätet men nu ger det sig om jag kan hitta det igen. Jo, det gick. Skönt så ni slipper mina ungefärliga mått. Om du klickar HÄR kommer du till receptet. Den var verkligen god.
 
 
 
 
Här en plommonpaj på egenhändigt både odlad och plockad frukt. Även de har legat i frysen ett tag men pajen blev lika god ändå och jag tror inte ens den var för sur för gästernas smak. Till detta glass o kaffe.
 
 
Det är fantastiskt roligt att möta andra kulturer och kanske det är så att vi egentligen är mer lika än vi tror. Man behöver ju faktiskt inte bara stirra på olikheterna för då ser man ju inget annat till sist. En sak önskar jag, att jag vore bättre på språk. Utbytet skulle då både bli större och lättare.
 
 
Jag glömde berätta att våra grannar inte alls hade något emot att få lite kräftor frampå kvällskröken. Det blev några över. Hoppas de smakade gott.
 
 
 
 
 
Kram
 
 
Maria
 
 
 

 

Yvonne
2016-05-30 @ 23:10:40
URL: http://yvonnespassioneradeliv.blogspot.se

Modigt av dig att bjuda på kräftor! Men den övriga maten måste de väl ha uppskattat, låter ju/och ser ut att vara supergod. Härlig upplevelse för er alla!
Ha det fint! Kram

Svar: De låg ju där i frysen och i ivern ... det var nog mer tanklöst än modigt. Men slutet gott allting gott. Ha det gott och hoppas njut av sommaren! Kram Maria
Maria Bromander

Lotta
2016-06-01 @ 06:42:24
URL: http://www.tankarombilder.blogg.se

Mums vilka läckerheter du bjöd på! Måste nog erkänna att jag hade nog inte satt mig att suga klor ifall jag inte stött på de där krälarna innan 😄😅.
Ha en bra onsdag!
Kram

Svar: Nä, de ser ju rätt skräckinjande ut faktiskt med sina pepparkornsögon. :)
Maria Bromander

Mia
2016-06-07 @ 12:17:36
URL: http://miatankar.wordpress.com

Haha... vilket härligt möte över bordets läckerheter även om maten kanske skådades skeptiskt till en början.

Blir förvånad... den skålen du har din sallad i, en sådan har jag också, fick/ärvde/tog den efter att hon gått bort för 31 år sedan! :-) Häftigt! Måste kolla in receptet på kycklingen...

Svar: Fjord heter servisen om jag inte minns fel och det är väl drygt 30 år sedan jag köpte den. Som du ser får den hänga med än trots en del törnar den fått under åren. Bra porslin och kul att du har samma. :)
Maria Bromander




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0