Boktips av Peter May.

Publicerat i: böcker Lewismannen, Peter May, Svarthuset

När en bra bok som verkligen fängslat och engagerat är slut kan jag känna mig ganska tom. Så var det efter de här båda böckerna som jag verkligen kan rekommendera till den som gillar kriminalromaner. Själv är jag allätare.

 

 
Svenska Dagbladet uttrycker det som att Peter May får ljuset att lysa vilket jag kan hålla med om. Nu finns ju lite av ljuset kvar att se fram emot eftersom det är en triologi och den tredje boken inte kommit ut ännu.
 

Lewismannen kunde jag inte släppa då jag kommit en bit in i den. Det var spänning på flera olika områden och inte minst är jag fascinerad av Peter Mays sätt att ta in en demenssjuk person i handlingen. Säkert en yrkesskada från min sida.  Men boken och böckerna är så mycket mer än bara kriminaldrama, där finns hat, kärlek, förtvivlan, tragedier, lycka och stor människokunskap. Uppsök närmsta bibliotek och prova att läs . Kanske du gillar dom.

 

Igår var jag och lånade ännu ett par böcker av Lucy Dillon som en bloggvän rekommenderade. Ska bli spännande se vad de döljer innanför sina pärmar.

 

Ta väl hand om er i gråvädret och glömm inte att njuta av det ni kan!

 

Maria

 

 

 En av den här veckans händelser är att vår lilla bokcirkel äntligen kommit igång. Inför detta känner jag mig förväntansfull. Det ska bli spännande läsa böcker tillsammans med andra, göra nya upptäckter och få ta del av andras tankar och reflektioner.  När det gäller den försenade starten får jag väl helt enkelt säga; ”bättre sent än aldrig”.

 

Bra böcker finns hur många som helst och att välja är inte lätt. Efter en stunds funderande valde vi i alla fall ”Jag är Malala”. Malala Yousazai som själv tillsammans med Christina Lamb skrivit boken är troligtvis känd för de flesta av oss. En palestinsk flicka som kämpat och kämpar för alla barns rätt till utbildning samt kvinnors rättigheter. Hon är också den yngsta som någonsin tilldelats Nobels Fredspris.

 

Längst upp i bokens vänstra hörn står några ord uttalade av Magnus Utvik på Gomorron Sverige. Kanske de står där för att tala om för en eventuell köpare att den här boken är läsvärd vilket ju är en sanning. ”Det här är en bok man måste läsa,” står det. Det får mina tankar att gå till Tomas Sjödins nyutkomna bok ”Det är mycket man inte måste. Måste, är ett litet men farligt ord som kan orsaka stor skada och mycket lidande för oss människor. Här berättar Tomas själv om sin bok på Gomorron Sverige. 

 

Tror jag själv skrivit något om detta. Blir till att leta i ”byrålådorna”. Brukar bli en överraskning när man läser sina gamla texter. Mitt inlägg ”Låt inte diagnosen bli din identitet” gav reaktioner och en av dem vill jag ge dig chans att läsa. Här berättar Fnattkatten vad PCOS är och hur det kan påverka livet.

 

Till sist bjuder jag på lite musik med Uno Svenningsson och Freda. Var på konsert med dem förra helgen och nog har de förgyllt även den här veckan. Gick till och med och köpte en CD med dessa grabbar eller mogna män. Det har ju liksom gått några år sen sist. Hur som helst var det go musik, fina texter och skön stämning. Men du, du måste inte lyssna!

 

 

 

 

Önskar er en fin helg och kanske vi skulle passa på att vårstäda bort onödiga måsten!?

 

 

Så blev det inget skrivet förra veckan. Orsaken var kanske slarv men framförallt en bok som fullständigt trollbundet mig. Trollbundet är fel ord för det är med skräckblandad förtjusning jag läser och då är förtjusningen minimal. Snarare är skräcken så stor att magen blir en klump för att nästan övergå i illamående.

 

Här kan ni läsa om boken som låg där i ett vackert paket vid julgranen. Ni kan också läsa om två fantastiska författare. Det finns inte ett uppslag i den 602 sidor tjocka boken utan spänning, en gastkramande spänning.  Vilket hantverk!

 

Jag hittade ordet. Gastkramande är just vad den är. Nu får ni ha det så gott! Själv ska jag läsa en stund till.

 

Så blev det inget skrivet förra veckan. Orsaken var kanske slarv men framförallt en bok som fullständigt trollbundet mig. Trollbundet är fel ord för det är med skräckblandad förtjusning jag läser och då är förtjusningen minimal. Snarare är skräcken så stor att magen blir en klump för att nästan övergå i illamående.

 

Här kan ni läsa om boken som låg där i ett vackert paket vid julgranen. Ni kan också läsa om två fantastiska författare. Det finns inte ett uppslag i den 602 sidor tjocka boken utan spänning, en gastkramande spänning.  Vilket hantverk!

 

Jag hittade ordet. Gastkramande är just vad den är. Nu får ni ha det så gott! Själv ska jag läsa en stund till.

Visa fler inlägg