Första ordet att tolka första veckan 2018 är JULKLAPP. Julklapp, jag har ju inte tagit ett enda kort på en julklapp. Dessutom beslutade vi ju maken och jag att köpa julklapp tillsammans. Det blev tio stycken muggar som heter Eden och är tillverkade av Rörstrand. Varför valde vi då muggar? Jo, de vi köpte i våras, kanske i mars hade en benägenhet att ge ifrån sig ett litet ”klick” då det hälldes varm dryck i dom och så helt utan vidare gick de i två exakt lika stora delar. Vad som hände med den varma drycken förstår du nog. Det var torka eller sörplande slicka i sig det goda som gällde. Vi har nu drygt ett halvår senare sex stycken kvar, alltså hälften. Men det är ju ingen nyhet att man får vad man betalar för. Nu köpte jag ju en bok till mig själv i julklapp också men mer om den senare.

 

 

 

Det här är en av de snögubbar som sitter i vår julgran. Visst ser han lite frusen ut trots att jag försett honom med både mössa och halsduk någon gång i början på 2000-talet. En del av de där snögubbarna som var mitt julpyssel det året gav jag bort i just julklapp. Det är något visst med att ge bort en sak man gjort själv. Det är också något speciellt att få en gåva som någon tillverkat. Det fanns en tid då julklappar så gott som alltid var hemmagjorda. Vanligt folk hade sällan möjlighet handla så som vi gör idag och ibland undrar jag om inte julklappen eller julgåvan som den också kallades var mer uppskattad då. Kanske av både mottagare och givare. Vem vet?

 

Boken jag köpte helt spontant där i bokhandeln dagarna innan jul var Dagar av ensamhet av Elena Ferrante.  En roman runt en skilsmässa och främst då kvinnan Olgas reaktioner. Hennes sorg övergår till sist i vrede men jag vill påstå att detta är en beskrivning av en desperat människa som befinner sig i chock. Bitter och förtvivlad. Ilsket ser hon hur hennes eget liv fått stå tillbaka. Hur hon tillåtit sig styras av Mario, barnens pappa. Men så äntligen ser man som läsare till sist hur hon sakta men säkert tar sig ur sitt tillstånd. Här spelar den försynte och vänlige musikern på våningen under en roll.

 

Jag har varit nyfiken på denna författare och kanske mest då böckerna om Elena och Lila. Därav detta spontana köp som blev en besvikelse. Säkert passar boken någon annan läsare bättre och det är bra. Själv kommer jag gå till biblioteket nästa gång jag vill utforska en författare. Biblioteket är en fantastisk möjlighet och kanske jag skulle titta in och se lite närmare på Elena och Lila där ändå. Alla är värda en andra chans, eller hur.

 

Nu ska jag gå ner och sätta mig vid granen och njuta av en kopp te och en apelsin. Kanske det blir några varv på sticket om andan faller på.

 

Trevlig helg o Allt gott! 

 

Maria

 

 

 

Boktips av Peter May.

Publicerat i: böcker Lewismannen, Peter May, Svarthuset

När en bra bok som verkligen fängslat och engagerat är slut kan jag känna mig ganska tom. Så var det efter de här båda böckerna som jag verkligen kan rekommendera till den som gillar kriminalromaner. Själv är jag allätare.

 

 
Svenska Dagbladet uttrycker det som att Peter May får ljuset att lysa vilket jag kan hålla med om. Nu finns ju lite av ljuset kvar att se fram emot eftersom det är en triologi och den tredje boken inte kommit ut ännu.
 

Lewismannen kunde jag inte släppa då jag kommit en bit in i den. Det var spänning på flera olika områden och inte minst är jag fascinerad av Peter Mays sätt att ta in en demenssjuk person i handlingen. Säkert en yrkesskada från min sida.  Men boken och böckerna är så mycket mer än bara kriminaldrama, där finns hat, kärlek, förtvivlan, tragedier, lycka och stor människokunskap. Uppsök närmsta bibliotek och prova att läs . Kanske du gillar dom.

 

Igår var jag och lånade ännu ett par böcker av Lucy Dillon som en bloggvän rekommenderade. Ska bli spännande se vad de döljer innanför sina pärmar.

 

Ta väl hand om er i gråvädret och glömm inte att njuta av det ni kan!

 

Maria

 

 

 En av den här veckans händelser är att vår lilla bokcirkel äntligen kommit igång. Inför detta känner jag mig förväntansfull. Det ska bli spännande läsa böcker tillsammans med andra, göra nya upptäckter och få ta del av andras tankar och reflektioner.  När det gäller den försenade starten får jag väl helt enkelt säga; ”bättre sent än aldrig”.

 

Bra böcker finns hur många som helst och att välja är inte lätt. Efter en stunds funderande valde vi i alla fall ”Jag är Malala”. Malala Yousazai som själv tillsammans med Christina Lamb skrivit boken är troligtvis känd för de flesta av oss. En palestinsk flicka som kämpat och kämpar för alla barns rätt till utbildning samt kvinnors rättigheter. Hon är också den yngsta som någonsin tilldelats Nobels Fredspris.

 

Längst upp i bokens vänstra hörn står några ord uttalade av Magnus Utvik på Gomorron Sverige. Kanske de står där för att tala om för en eventuell köpare att den här boken är läsvärd vilket ju är en sanning. ”Det här är en bok man måste läsa,” står det. Det får mina tankar att gå till Tomas Sjödins nyutkomna bok ”Det är mycket man inte måste. Måste, är ett litet men farligt ord som kan orsaka stor skada och mycket lidande för oss människor. Här berättar Tomas själv om sin bok på Gomorron Sverige. 

 

Tror jag själv skrivit något om detta. Blir till att leta i ”byrålådorna”. Brukar bli en överraskning när man läser sina gamla texter. Mitt inlägg ”Låt inte diagnosen bli din identitet” gav reaktioner och en av dem vill jag ge dig chans att läsa. Här berättar Fnattkatten vad PCOS är och hur det kan påverka livet.

 

Till sist bjuder jag på lite musik med Uno Svenningsson och Freda. Var på konsert med dem förra helgen och nog har de förgyllt även den här veckan. Gick till och med och köpte en CD med dessa grabbar eller mogna män. Det har ju liksom gått några år sen sist. Hur som helst var det go musik, fina texter och skön stämning. Men du, du måste inte lyssna!

 

 

 

 

Önskar er en fin helg och kanske vi skulle passa på att vårstäda bort onödiga måsten!?

 

Visa fler inlägg