Fruktkaka från Slöinge.

Till jul bakar jag ofta den här fruktkakan. Det har faktiskt blivit lite av en tradition men i år blev det till advent i stället. Orsaken var all torkad frukt som höll på att bli för gammal. Jag hör till de där människorna som följer receptet men ändå inte. Ibland måste man exprimentera lite och den här gången tog jag vad som fanns. Tro det eller ej men resultatet blev riktigt bra.
 
 
 
Formarna är perfekta till den här lite tyngre sorten av kaka men tyvärr tillverkas nog inte sådana längre. De kommer från ingen mindre än min mormor och det är med glädje jag använder dom till mitt julbak. Härligt!
 
Här kommer receptet ifall du är på jakt efter en fruktkaka med lite konjak i.
 
1 dl torkade hackade aprikoser
1 dl grovhackade hasselnötter
1 dl russin
1 påse röde coctailbär, halverade
rivet skal av 1 citron
(1 msk rom el konjak)
7 dl vetemjöl
3 tsk bakpulver
225 g smält avsvalnat smör
3 dl strösocker
1 krm salt
3 ägg
2 dl kaffegrädde, mjölk el vispgrädde
 
Lägg aprikoser, nötter, russin, coctailbär och citronskal i en skål.
Droppa rom el konjak över.
Blanda mjöl och bakpulver.
Vänd ner frukten i mjölet.
Vispa smör, socker och salt pösigt.
Tillsätt äggen ett i taget och blanda väl.
Rör slutligen ner mjölet med frukten växelvis med grädden.
Häll upp i form. (1 stor eller 2 mindre.)
Grädda kakan på nedre falsen i 175º ca 60 min.
Kakan ska vara tung och knappt färdig gräddad. (Inte så petigt som det låter.)
 
Lycka till!

Tävlingar i rad.

 
Så var det dags för ännu en tävling. Garn den här gången och dessutom på en intressant blogg. Klicka på länken nedanför bilden så kommer du dit.
 
 
http://eva-hudin.blogspot.se/2012/11/nu-jadrar-i-min-lilla-lada-nu-ska-har.html?showComment=1354089099224
 
När ni nu ändå är i tävlingstagen kan ni ju även pröva lyckan på min lilla parasit-tävling. Lite fattigt med inlägg där  tycker jag men desto större chans att vinna. Här kommer den.
 
 
 
http://dammsamlare.blogg.se/category/tavling.html
 
För övrigt så är parasiten borta nu och jag mår bra igen men tävlingen är inte slut förren mitten av december. Skoj med lite tävlingar den här mörka årstiden. Man får ju försöka lysa upp tillvaron så gott det går.
 
Tänd ett ljus eller två och kryp ihop med sticket i ett soffhörn. En bra bok går också bra, huvudsaken man glömmer livets små besvärligheter för en stund. Kram på er!

Utloggad.

Att en stor del av Sveriges unga mår dåligt har troligtvis inte undgått så många av oss. Många sköter inte skola och arbete utan stannar helt enkelt hemma. Bosätter sig framför datorn eller gör ingenting. Det var om den här samhällsgruppen en terapeut, som jag tyvärr glömt namnet på, talade. Ungefär de här orden använde han "De är inte några lata, bekväma typer. Deras liv blev för tufft och de valde att logga ut."

Mina tankar gick till berättelsen som jag citerar ur  boken God bitar. Fred T Wilhelms har skrivit ner den där.

 

Behovet av ömhet.

 

Minst en gång om dagen kommer vår gamla svarta katt till någon av oss på ett sätt som alla kommit att betrakta som ett uttryck för en särskild önskan. Det betyder inte att han vill bli matad, utsläppt eller något sådant. Det är något helt annat han har behov av.

Finns det ett knä att tillgå hoppar han upp i det. Finns det inget, är det troligt att han står där och ser längtansfull ut tills någon ordnar ett åt honom. När han väl ligger i det börjar han vibrera nästan innan man stryker honom över ryggen, kliar honom under hakan och gång efter annan talar om för honom vilken fin kisse han är. Då går motorn verkligen upp i varv. Han skruvar på sig så han ligger skönt. Han sträcker på sig. Då och då tappar han kontrollen över spinnandet och det blir en nysning. Han tittar på en med ögonen vidöppna av tillbedjan och gör kattens långa, långsamma blinkningar som uttrycker fullkomlig tillit.

Efter ett tag lugnar han ner sig, lite i sänder. Om han märker att det går för sig stannar han kvar i knäet och tar sig en skön tupplur, men han kan lika gärna hoppa ner och strosa i väg på egna förehavanden. Hur som helst mår han bra.

”Blackie behöver bli spunnen”, säger vår flicka.

Det är han inte den enda som behöver bli hemma hos oss. Jag behöver det också, och min fru med. Vi vet att det inte är något man behöver bara i en viss ålder, men eftersom jag arbetar inom skolan, förutom att jag är förälder, förknippar jag det särkilt med barn, med deras snabba impulsiva behov av en kram, av ett varmt och tryggt knä, en utsträckt hand, ett täcke som stoppas om, inte för att något är på tok utan bara för att det är sådana de är.

Det finns många saker jag skulle vilja göra för alla barn. Om jag bara kunde göra en enda, skulle jag vilja att det var detta; att se till att alla barn var de än är fick spinna rejält åtminstone en gång varje dag.

Barn såväl som katter behöver få spinna en stund ibland.

 

Även jag väljer att logga ut ibland men möjligheten finns att logga in, logga på igen. Sådant är livet.

RSS 2.0