Påskharen med ett litet ord.

Publicerat i: Vardagen, pyssel, mönster mm
 
 
Idag är det första april. Klockan är fyra minuter över tio och jag tror mig inte blivit lurad än. Men man vet aldrig. Jag har ju faktiskt läst tidningen och när det gäller aprilskämt brukar journalisterna hålla sig framme. Jag vaknade av en telefonsignal men det var inget skämt. Ikväll blir det till att rycka in då någon stackars personal blivit sjuk. Nu tycker jag det får vara slut med alla influenser och andra mindre trevliga åkommor. Det är vår, då ska vi vara friska och jag ska hoppa in då andra vill ha semester. Mycket bättre tycker jag.
 
 
Här en liten påskhare jag knåpat ihop. Hade inget på gång till stick & virkcaféet förra veckan så tog med lite restgarn och här är resultatet. För den som är intresserad av beskrivning finns den här på Karins bloggiblogg.
 
 
 
 
 
 
Dagens ord blir
 
 
"Det finns människor som
kommer in i våra liv och lämnar det igen.
Det finns också människor som stannar en
stund och lämnar fotspår i våra hjärtan.
Och vi är aldrig mer de samma."
 
 
Vem har lämnat störst fotspår i mitt liv? Blir till att fundera på det. Kanske min gamla söndagsskolfröken, min promenadkompis, tomtemannen jag besöker ibland, barn och ungdomar jag mött men jag tror ändå det är min kära pappa som inte längre lever. Nu glömde jag dom som betyder mest för mig? 
Vem har betytt mest i ditt liv?
 
 
En äkta Aprilkram från mig!
 
 
Maria
#1 - - Yvonne:

Rar hare! Tål att tänka på vem som har satt största spåren i mitt liv, bra för tankeverksamheten.
Ha det fint! Kram

Svar: Inte utan att man fick en del att fundera på. Något att göra om man har svårt att sova. Glad Påsk Yvonne!
Maria Bromander

#2 - - karins bloggiblogg:

Vad gullig och kul att få se en kompis till min. En fin och glad påsk till dig, kram Karin

Svar: vem vet kanske blir fler. Restgarnerna är inte slut än på länge. Kram till dig också
Maria Bromander

#3 - - Bosse Lidén:

Som du förstår älskar jag de där orden. Jag minns så väl den natten då romantiteln kom till mig. Tänk med medmänniskor vi träffar på vår slingrande livsstig. En del lämnar mindre och andra djupare intryck. Någon har gått in med smutsiga traktorskor, en annan har placerat en tagg i hjärtat. Jag tycker om att ta fram en person/ett minne då och då och betrakta det med mina nya ögon. Vända och vrida på minnet. Småle och ta in alla mina sinnen. Tänk med tusentals människor man träffar på om man får chansen att leva ett lagom långt liv. Jag är tyvärr ett sladdbarn. Därför har jag bara träffat min mormor, en av de fyra. Det är lite sorgligt. Trist nog har det gått i arv. Våra döttrar är också på ett vis sladdbarn eftersom de inte har någon av de fyra kvar. På din fråga svarar jag snabbt och spontant. Min älskade mamma. Ursäkta den lååååna kommentaren. Du får skylla dig själv som lägger in intressanta saker. ;)Kram Bosse

Svar: Jag gillar långa kommentarer så länge de är snälla och intressanta :) och jag hade inte en tanke på att din bokktitel ju faktiskt är med i de där orden. Har börjat läsa Skimmrande ögonblick - och dagar i grått. En härlig upplevelse måste jag säga där smilbanden får motion och ibland sköljer en liten tår bort damm ur ögonvrån Måste vara roligt skriva en bok tillsammans med hustrun. När kommer nästa bok? :) Allt gott!
Maria Bromander

#4 - - Bosse Lidén:

Hi, hi. Svaret på den korta frågan skulle kunnat bli millångt och vara fullt av vinklingar. :) Jag har själv ställt frågan till mig själv, men inte fått något spikrakt svar. En sida av mig längtar till trean. Kram Bosse