Nu önskar jag att en liten pust av doften som fyller det här huset ville läcka ut till dig som läser detta. Efter att bakat sex äppelpajer luktar det gudomligt gott. Det är en fröjd att få all denna frukt samtidigt som det är en sorg känna hur kraften och orken bara försvinner ur kroppen trots att arbetet är både roligt och inte särkilt ansträngande. Tänk att det kunde bli så många fina goda äpplen av alla de där blommorna som var så vackra på försommaren.
På tal om att orka kanske en del av er minns Karl-Oskars fråga ”Tyar du Kristina?” i filmen Utvandrarna. Hans Kristina var svårt sjuk och naturligtvis ville han överraska henne och dela första äpplet med henne. Det första från deras egen apel där borta i Amerika. Även om den är gammal nu filmen skulle jag gärna se den igen, kanske av lite nostalgiska skäl. Kristina från Duvemåla kan ju vara ett bättre alternativ det klart.
Finns många ord eller synonymer till ”orka”. Om tyar är ett småländskt ord hör man ordet ”mäktar med” här uppe ibland. Gamla uttryck men roliga. Själv använder jag kanske uttrycket ”gå iland med” rätt ofta. Ett sådant där uttryck som gör många av våra vänner med utländsk bakgrund väldigt förbryllade vilket ju inte är konstigt om man tänker efter. Gå iland kräver ju att man på något sätt varit på sjön eller liknande. Hmm, inget bra uttryck egentligen men rätt talande ändå.
Nu undrar du kanske varför jag blandar in min ork i självaste äppelskörden. Jo, för jag har just lyckats tacka nej till ett roligt evenemang som jag egentligen vet att jag inte orkar med. Är både lite stolt, sorgsen och ledsen för detta men i långa loppet blir det bäst så. Dessutom har jag en längre tid känt mig som en hycklare här på bloggen. Men är det något jag inte tycker om så är det att beklaga mig till höger och vänster. ”Att gnälla är som att sitta i en gungstol. Du har något att göra men du kommer ingen stans.” så säger ett gammalt ordspråk och lite så är det. Kanske det ändå skulle kunna hjälpa någon av er om jag bekände att året som gått varit långt ifrån okomplicerat. Helt enkelt ta bort en del av min fasad.
Sjukskriven har jag varit ända sedan november 2015 och inlägget Time out. Då hade jag kämpat länge, för länge. När det bekymret började lösa sig var utmattningen ett faktum och i dagsläget är det andra bekymmer som ska utredas. Vem du än är så vill jag uppmana dig att inte göra som jag gjorde. Visst ska man ha kämpaglöd, vara duktig och allt det där men framförallt, LYSSNA på din kropp. Det är du som känner den bäst oavsett vad sjukvårdspersonal och andra säger. Det är du som får lida, inte de som står bredvid och ofta vet väldigt mycket. Tror de. Har du hört den här; "Det är synd att man inte kan byta problem med varandra ... för de flesta vet ju hur man löser andras problem." Gäller nog inte enbart problem är jag rädd. Nästa vecka går jag upp till 60 % igen. Den här gången hoppas jag det håller hela vägen upp till mina vanliga åtio.
Var rädd om dig nu och alla runt omkring dig så hörs vi snart igen.
Trevlig helg!
Maria
Stor kram till dig Maria.♥ Tråkigt att behöva säga nej till något som är roligt men är så glad att du lyssnar till din kropp och gör det du vet är bäst för dig just nu. Det är styrka. Och visst är det underligt att vi tutar och kör på och tror att vi är superhjältar som fixar precis allt. Att vi stänger både ögon och öron för alla signaler från kroppen på att vi måste pausa. Tills kroppen gör det den måste göra för att få vår uppmärksamhet - den stänger ner funktioner och tvingar oss att lyssna. Tvingar oss att vila och omprioritera. Jag är ledsen att du har behövt gå igenom denna tuffa period men jag vill att du ska veta att det kommer att bli bra. Det går att komma ut på andra sidan och må bra igen. Stresståligheten blir aldrig riktigt vad den en gång varit men det är ju egentligen ett sundhetstecken, eller hur?
Ta hand om dig Maria och njut av den härliga äppelskörden.♥
Kram Lotta