I veckan gick resan till Erikshjälpens second hand för att lämna lite saker som inte gjort någon nytta i mitt hus på många år. Så här efteråt kan man ju undra varför i all sin dar de legat här och skrotat, men en del saker är tydligen svåra att skiljas från. Beslutet måste mogna fram som maken brukar säga. Hur som helst fortsatte jag för att ge mig ut och lufsa lite i skogen och hamnade till sist nere vid Domsands båthamn. Tänk där fanns det lås och många låsta sjöbodar. Den här gången var det lilla kamera-kompisen som fick uppdraget att hjälpa mig ta en bild, för LÅST är veckans ord i Sannas fotoutmaning.
I hamnen låg många fina båtar. Den ena finare, dyrare och större än den andre men vem har sagt att alltid störst är bäst. Tilläggas kan, att jag inte är någon båtmänniska, långt därifrån men visst är den här lilla skutan fin.
Men så var det ju den där cachen. Längst ut vid fyren skulle den finnas, så glad i hågen traskade jag dit. Förgäves skulle det visa sig. Min telefon visade nämligen att jag skulle bli tvungen runda denna boll-liknande fyr för att gå på utsidan. Kajen tog tvärt slut på utsidan av fyren, där fanns inte ens ett räcke och på bollen fanns inget hålla sig i för en knäsvag liten människa. Bara ett tvärt slut och x antal meter nedanför vatten. Vatten! Vatten är farligt har jag fått lära mig och hoppa i vill jag absolut inte än mindre halka, trilla ... och leva vill jag göra ett tag till. Det blev ingen cache där! Det blev en närbild på fyr-bollens hänglås och nog är rädsla också ett lås, en annan form av lås.
Tack vackra fjäril för att du lugnade mig där du satt på rätt sida om fyren.
Cacher är inte allt som finns i skogen. Bäst som jag gick där bara de fanns där och många var det. Vilken kantarellmacka det blev den kvällen eller var det kantareller med macka?
"Jag har haft så många bekymmer, de flesta för saker som aldrig har inträffat."
(av okänd)
Trevlig helg mina vänner
&
Allt gott!
Maria
Fina bilder!